måndag 22 februari 2010

The thing called life

Ja, tänk vilka möjligheter man har. Man kan i princip göra allt som man vill bara man har viljan och törs göra det. Jag anser mig ha båda dessa förusättningar, jag vill och törs! Så varför tvekar jag trots att jag vet hur och vad jag vill. Jo för att man dessvärre har en dumhet att tänka för långt fram. Att tänka men om jag gör så som jag vill och mister alternativt väljer bort det där. Hur blir det då? Det är dock så att man ju faktiskt inte vet om man överhuvudtaget kommer att ställas inför det valet eftersom det ligger så långt fram att allt kanske redan är ändrat när man väl är där och ska göra valet. Öh...ja typ så! Så det blir till att leva efter den gamla devisen: ALLT ORDNAR SIG! Och oftast till det bättre, på kort eller långt sikt. Tror att det bara är att utmana sig själv och köra på! Det kommer att ordna sig och klychan som säger att man bara ångrar det man inte gjorde, stämmer ju faktiskt rätt bra.

2 kommentarer:

  1. så sant så sant. det är sällan nåt blir jävligt fel när man gör något. skulle det inte bli som man tänkt sig (vilket kanske tom är rätt trist om allting jämt ät preciiiis som man vill) så lär man sig ju av det. ok, det lät kanske tråkigt, men när man får vara med om nya oförutsedda grejer så känner man ju att man lever, ok hellre det på nåt vis än att varenda dag ser exakt likadan ut så man i princip vet redan nu vad som händer om exakt ett halvår, eller ett år. eller tjugo år. nej fram för mer äventyr! /Karin

    SvaraRadera
  2. Håller absolut med dig Karin! För det mesta så brukar ju se händelser som inte blir som vi tänkt och som vi först ser som en dålig sak. Utvecklas och bli någonting som vi aldrig kunnat föreställa oss och som leder till nåt nytt och spännande. Så hellre lite turbulens än statiska tillstånd. Absolut mer äventyr :)

    SvaraRadera